Min kära mor åkte från Västerås och hämtade upp mig i Stockholm. Hon skulle skjutsa mig hela vägen till Habo (strax utanför Jönköping). Så himlans snällt! Dessvärre så blev bilen okörbar två dagar innan och det slutade med att vi fick låna min kusin Fias bil, så tack till henne också.
Innan vi lämnade Stockholm så svängde vi förbi zoo.se ute i Sickla och köpte ett form av säte som Storm kunde sitta i (Länk här!). Där var han fastspänd i sele, och sitter lite högre upp, så att man även kan se ut. I och med att mina nuvarande katter Zigge och Pyret mår väldigt illa när de åker bil så försökte jag tänka ut allt jag kunde för att Storm inte skulle må illa.
Utöver detta hade vi med oss vatten, och vattenskål och kattlåda till lillen. Såklart också en kattbur för att hämta upp honom i, denna gången en mjuk variant. In case of en liten olycka så hade vi också tagit med oss grönsåpa, rent vatten, papper och flera handdukar. Innan vi gick in för att hämta honom sprayade vi Feliway i bilen och på hans säte, samt i buren vi skulle hämta honom med.
Bilresan ner gick bra och vi var framme kring halvfyra. Oj, som jag längtat. Storm bodde med sina syskon i ett lägenhetshus på cirka 3 våningar. När vi kom in i hallen så såg vi direkt hans fina syskon. Var någon av de han? Det visste jag inte än! Många av dom var ju så lika.
Vi gick in i sovrummet och där var resterande. Högst upp på en kattpelare låg Storm och såg cool ut. Där var han! Min fina. Han var inte alls rädd och ville busa på en gång. Men oj vad fina hans andra syskon var också, och Monsun - som inte sett så fin ut på bilderna enligt mig - var helt underbar.
Vi fick reda på att den som varit mest lik honom också varit hans "tvillingsyrra". De hade suttit ihop sen födseln. Det gjorde ont att splitta på dom. En liten hade redan blivit hämtad, men resten var fortfarande kvar. Det var en av anledningarna att jag åkte och hämtade honom första dagen man fick - jag ville träffa syskonen också!
Alla var tingade förutom Monsun och tvillingsyrran (vilket jag inte kan förstå hur dessa två underbaringar fortfarande inte hittat sitt hem).
Vi lekte lite med dom, med en fjädervippa jag fick, där Monsun var den tuffaste och coolaste med Storm som en tuff tvåa (men alla småttingar var väldigt intresserade). Storm klättrade till och med upp i mitt knä och det var som "gjort".
Nu var det dags att åka och när Storm satt i mjuka buren så kom tvillingsyrran och klättrade upp på buren och undrade varför Storm var där inne. När vi tog ut honom i hallen så följde hon och en till med. Stackars små!
Jag fick en goodiebag med mat och fjädervippa. Hade kanske önskat en liten snuttefilt med syskonen och mammans doft på, men det kom jag på först efteråt.
I bilen så spände jag fast Storm i selen och satte honom på sitt säte och han verkade lite stressad men väldigt cool. Mamma satt fram och körde och jag satt i baksätet bredvid Storm. Vi började köra och allt gick bra, men efter ett tag märkte man att Storm blev väldigt åksjuk. Han började andas med öppen mun och såg åksjuk ut. Vi hade kört en kvart och hade 3,5h kvar...
Vi tog två pauser under resan för att låta honom gå på toa och dricka lite vatten. Han ville ingenting av det utan tittade bara frågande på mig när jag satte honom i lådan eller trugade med vattenskål.
Hemresan kändes trippelt så lång som ditresan. Jag led så mycket med honom och resan var nog väldigt stressig och jobbig inte bara för honom, utan även för mig. Var helt slut efteråt! Det var lite jamanden i början, kanske första 25 minutrarna, men efter det var han tyst och sov också en del.
Vi klarade det! Vi kom tillslut hem. Mer om det i nästa inlägg..
